14 juni 2017

Gästblogg: Så avskaffar vi världens hunger

Bild: Hungerprojektet arbetar med att stärka kvinnor. Här får en grupp från epicentret Ndereppe i Senegal utbildning i vilken näring som är viktig under ett barns första levnadsår. (Foto: Johannes Odé)

Hållbarhet ur ett globalt perspektiv kan verka enklare sagt än gjort. Många vill arbeta för en bättre värld, men välvilja räcker inte. Man måste arbeta strategiskt och forskningsgrundat. Det betyder att man inte kan applicera enkla lösningar på komplexa problem. Som hungern – världens största problem som också har en lösning.

Trots att jordens befolkning vuxit konstant sedan 1990 har andelen undernärda människor i världen minskat med hälften. Det gäller även extrem fattigdom. Världen har gjort enorma framsteg för den globala utvecklingen. Vi är, så att säga, halvvägs där. Hungerprojektet är en av de organisationer som jobbar för att ta oss hela vägen – och avskaffa hunger och fattigdom en gång för alla.

För att göra det, behöver man ett holistiskt angreppssätt. Människor som lider av hunger, lider också av brist på mycket annat, som utbildning, jämställdhet, vatten och sanitet. Den som har en liten inkomst behöver veta vilken mat som är näringsrik för att inte gå hungrig, men också tillgång till rent vatten för att inte bli sjuk och därmed gå miste om näringen i maten.

I september 2015 antog FN en ny global utvecklingsagenda, Agenda 2030. Den innehåller 17 mål med 169 delmål och är till för att det globala samfundet ska kunna uppnå en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling till år 2030. Trots att målen är uppspaltade i olika kategorier påverkar de förstås varandra. 60 % av världens hungriga är kvinnor – det betyder att en organisation som jobbar med att stärka kvinnor samtidigt jobbar med att avskaffa hunger.

Bild: De globala hållbarhetsmålen som FN satte upp i september 2015.

Hungerprojektet är en ideell organisation som inte tror på välgörenhet, utan partnerskap och samarbeten på alla nivåer. Det gäller såväl företag i Sverige som arbetar med socialt ansvar, som de människor vi ingår partnerskap med i våra programländer. Människor driver själva sin egen utveckling framåt, genom ledarskap och entreprenörskap.

Detta gör vi på Hungerprojektet till exempel genom vår epicenterstrategi. Epicenterstrategin är en metod för att avskaffa hunger och fattigdom på den afrikanska landsbygden. Invånarna i ett antal byar går samman och bygger en byggnad, ett epicenter, där de kan tillgodose grundläggande behov. Epicentret drivs och ägs av invånarna själva. Målet är att skapa självförsörjande samhällen som inte behöver ekonomiskt stöd utifrån. Hittills har Hungerprojektet mobiliserat över 120 epicenter och totalt har 16 av dem tagit sig till självförsörjning.

Bild: Barn från förskolan i epicentret Ndereppe i Senegal. (Foto: Johannes Odé)

Även om världen har blivit bättre, så är den fortfarande inte bra (för att parafrasera Hans Rosling). Därför måste vi fortsätta att satsa på strategier som kanske inte erbjuder enkla lösningar, men som ser till helheten och håller i längden. Tack vare företag som Effort kan Hungerprojektet fortsätta driva strategiska program. För de 17 miljoner människor vi når ut till innebär det en ljusare, säkrare framtid.