Internationella dagen för de mänskliga rättigheterna

Igår, 10 december, var det FN:s internationella dag för de mänskliga rättigheterna. Den 25 november var FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor. En rad olika initiativ mot könsrelaterat våld, som antogs då, passar bra att lyfta just nu. Genom sexuella trakasserier, våld eller andra övergrepp kränks de mänskliga rättigheterna gång på gång.

Våld mot kvinnor – en av tre utsatt

Könsrelaterat våld kränker de mänskliga rättigheterna såväl internationellt som nationellt. Våld mot kvinnor är ett så stort problem att Världshälsoorganisationen, WHO ser det som ett av världens största hälsohot mot kvinnor. I Sverige har eller kommer en av tre kvinnor bli utsatta för fysiskt, sexuellt eller någon annan form av våld, under sin livstid (Roks). Vi vet att detta har skett, att det just nu sker och att det kommer ske i framtiden.

Det riktigt intressanta för oss alla är frågan om varför rättigheten av frihet från sexuella trakasserier och våld gång på gång kränks?

Förklaringarna är många, men den kulturella och accepterade idén kring maktutövning och kontroll är en central och viktig bakomliggande orsak. Med #Metoo-rörelsen följde också reflektion och fördjupad lärdom kring just maktutövning och kontroll. Vi blev medvetna om att normer och verklighetsuppfattningar oreflekterat och kraftfullt styr våra vardagshandlingar. De är dessa som behöver förstås och förändras, varje dag, av dig och mig.

Det behövs arenor för dialog och reflektion

Men för att lärdomar om maktutövning och kontroll, som återetablerar och konserverar kränkningar, ska vara möjlig, behöver vi skapa arenor för dialog och reflektion och fundera på #whatnow? Det är ett första, men avgörande steg.

Frågor som behöver reflekteras kring är exempelvis hur jag själv upphåller normer och idén om makt och kontroll. Hur detta inverkar och möjliggör sexuella trakasserier, våld och kränkningar. Reflektioner behöver göras tillsammans, på arenor med människor, som både har sakkunskap, egen erfarenhet och är modiga nog att våga bryta normen.

När vi medvetandegjort detta kan vi aktivt, på våra arbeten och i våra privatliv, bestämma hur vi vill ha det istället. Utifrån denna medvetna och kunskapsbaserade utgångspunkt kan vi sedan agera och landa i förändrade beteenden.

Författare: Martin Freed

Dela