7 november 2019

4 tips för en bättre arbetsmiljö

“Det hårda är lätt. Det mjuka är svårt. Det mjuka är för oss i många fall viktigare än det hårda”. Så uttryckte sig en högt uppsatt chef i en tung industri härom året. Det hen menade var naturligtvis inte att fysiska risker är oviktiga på något sätt. Men att de vanligen är mer konkreta och därmed enklare att förstå och kanske också att hantera. De organisatoriska och sociala (OSA) riskerna kan däremot innebära större förståelsemässig och praktiska utmaningar för oss. Vad innebär egentligen OSA? Vad förväntas vi kunna? Hur kan vi arbeta på samma systematiska sätt som med de mer klassiska frågeställningarna inom arbetsmiljö? Vi har ju en relativt ny svensk lagstiftning i ämnet – AFS 2015:4. Vi har dessutom sedan knappt ett år tillbaka ISO 45001:2018, där man trycker väldigt hårt på hälsosamma och säkra arbetsplatser och som en följd av detta – goda resultat för organisationen. 

Så tar du dig an utmaningen

Arbetsmiljöverket beskriver OSA så här. Den organisatoriska arbetsmiljön innebär ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme fördelning av arbetsuppgifter och krav samt resurser och ansvar. Den sociala arbetsmiljön inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. En hel del alltså.

Vad innebär detta? Här kommer några utvalda reflektioner.

För det första.  Ett gott ledarskap är en central arbetsmiljöfråga, eller hur? Ibland sägs det att chefen är halva arbetsmiljön. Man lämnar inte företag, man lämnar chefer för att det helt enkelt inte fungerar på ett personligt plan. Det är sannerligen inte alltid enkelt att vara chef, det vet alla som har prövat på det. Men, det förpliktigar. En ledare står på scen, vare sig man vill eller inte. Slutsats: var medveten om din egen påverkan på andra. Här finns mycket att göra är vår erfarenhet.

För det andra. Balansen mellan krav och resurser i vardagen hamnar i blickfånget. Är kraven på mig som chef eller anställd för stora måste jag antingen minska kraven eller tillsätta mer resurser. Eller bägge. En ohälsosam arbetsbelastning uppstår då obalansen mellan krav och resurser finns kvar över tid. Eller att det är otydligt vad som förväntas av mig. Att arbeta hårt en kortare period är normalt inte farligt. Det kan t om vara berikande och sporrande. Men ingen kan springa ett maratonlopp i sprinterhastighet. En tät och konstruktiv dialog med sin närmaste chef löser vanligen denna utmaning. Slutsats: är det någonting som en chef bör fokusera på i sin dialog med sina medarbetare är det att resonera kring KASAM – känslan av sammanhang. Jag vet vad jag ska göra, jag kan göra det och jag vill göra det. Då får man supermotiverade medarbetare.

För det tredje. Me Too-rörelsen har på ett positivt sätt belyst den oerhört viktiga sociala dimensionen av arbetsmiljön – hur vi är mot varandra. Vi är ju varandras arbetsmiljö vare sig vi vill eller inte. Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig själv fick vi lära oss i skolan. Det borde väl gälla även när vi arbetar. Vi vill inte ha kränkande särbehandling i form av mobbing, diskriminering, tystnadskultur, härskartekniker eller annat förlegat. Förutom det mänskligt ovärdiga i detta är det rent ekonomiskt kontraproduktivt. Fler och fler organisationer inser ju det uppenbara sambandet mellan en hälsosam och säker arbetsmiljö och goda ekonomiska resultat. Varje satsad krona i ett förebyggande arbetsmiljöarbete anses ge minst två tillbaka visar olika studier och praktiska erfarenheter de senaste åren, t.ex. ISSA-rapporten från 2011. Slutsats: Våga tänka annorlunda. Vi vill ha mångfald, inkludering och därmed smarta beslut utifrån olika perspektiv. Det är hållbart. På riktigt.

För det fjärde. Gör riskfaktorerna till friskfaktorer. Det systematiska arbetsmiljöarbetet inkluderar OSA. Det är dock inte alltid tillämpat. Använde de byggstenar som finns i AFS 2001:1 eller ännu hellre i ISO 45001:2018. Det dockar dessutom an på ett bra sätt till det systematiska kvalitets- och miljöarbetet. Det handlar dels om att förebygga och hantera det dåliga, d v s fysiska, organisatoriska och sociala risker, dels om att främja det som redan är bra, d v s fysiska, organisatoriska och sociala friskfaktorer. Slutsats: tänk inte bara risker utan också möjligheter. Hur identifierar vi dessa? Kanske på samma principiella sätt som med riskerna!

Har du blivit mer intresserad av OSA? Vill du veta mer? Har du frågor? Hör av dig!