Vår forskning



Effort och Chalmers bedriver tillsammans sedan januari 2011 forskning inom hållbar utveckling och organisationsutveckling. Forskningen riktar uppmärksamhet på det vi kallar Hållbar framgång. Den tar sin utgångspunkt i konventionell managementforskning om vad som skapar framgångsrika organisationer, och kombinerar det med hållbarhetsbegreppet till ett bredare och mer långsiktigt perspektiv på framgång. Forskningen bygger på - och kombinerar erfarenheter och teorier inom hållbarhet, strategi, förändringsledning (Change management) och verksamhetssystem.
 

Två centrala forskningsfrågor finns initialt, men dessa kan justeras under forskningens utveckling, beroende på insamlad data och slutsatser om vad som är mest intressant att följa. Detta följer ett vanligt mönster inom managementforskning. Forskningsfrågorna är:
1. Hur bidrar olika managementinitiativ till hållbar framgång?
2. Vad i genomförandet avgör bidraget till hållbar framgång?
 

Den första frågeställningen handlar om att sätta organisationers olika initiativ i perspektivet hållbar framgång. Forskning har visat att initiativ som på kort sikt verkar vara bra för organisationen riskerar att leda till problem framöver. Denna paradox belystes av Keating m.fl. (1999) och sett från ett hållbarhetsperspektiv leder detta in på intressanta frågor om strategier för verksamhetsutveckling. Book (2006) behandlade en angränsande problematik, som handlade om att många organisationen kämpar med olika initiativ för verksamhetsutveckling utan att nå en hållbar framgång. Initiativen marknadsförs av de som är mest intresserade, men de utvecklas vanligen inte till ett naturligt arbetssätt. Det är först när en metod eller angreppsätt har blivit vårt naturliga sätt att hantera en uppgift som vi verkligen lyckas prestera på bästa sätt. Vi kan likna det med en idrottsman/-kvinna, som kämpar med att utveckla och förfina sin teknik, men det är först när personen inte tänker på tekniken, när det har blivit en naturlig del i prestationen, som resultaten kommer.
 

En utmaning i sammanhanget är den kontinuerliga spridning av olika så kallade managementidéer och den effekt dessa har på organisationer. En positiv effekt kan vara inspiration till nya utvecklingstankar och förbättringsinitiativ. En negativ effekt kan vara att organisationerna tenderar att blir beroende av modeller som kommer utifrån och som har ett "bäst-före-datum". Modellerna avlöser varandra och det riskerar att över tid förstärka problematiken i att inte lyckas utveckla det egna naturliga arbetssättet som långsiktigt driver positiva och hållbara resultat, sett från olika intressenters perspektiv. Denna typ av spridning beskrivs från olika perspektiv av Rogers (1995), Alänge m. fl. (1998) och Czarniawska och Joerges (2000). Sätt detta i perspektivet att personer som arbetar i olika organisationer kontinuerligt organiserar och försöker skapa mening i det som sker (Weick, 1979, 1995) och en mycket utmanande situation blir tydlig. De som arbetar i organisationer för att tillfredsställa olika behov behöver kontinuerligt organisera, förstå och agera i olika situationer, vilket fyller arbetsdagen. Dessutom behöver de förhålla sig till designade arbetssätt som följer på varandra och som många gånger kräver en helt annan och mer genomtänkt strategi än vad som ofta är fallet. Arbetssätten får olika benämningar så som Lean, Lean Product Development, Six Sigma, Lean Six Sigma, Design for Six Sigma. Sett över tid riskerar det kontinuerliga promotandet av nya program under nya flaggor, men ofta med liknande budskap, att hindra en hållbar utveckling av organisationen. Så behöver inte vara fallet men det är centralt att naturliga och effektiva arbetssätt växer fram. Detta leder in på den andra frågeställningen: Vad i genomförandet avgör bidraget till hållbar framgång?
En hypotes är att fokus bör vara på verksamheten och att se denna som ett system av samverkande komponenter som kan växa bland annat med inspiration utifrån. Olika typer av initiativ marknadsförs dock som något helt annat än som inspiration till att utveckla organisationer sedda från ett systemperspektiv. Istället förknippas, många gånger helt berättigat, verksamhetssystem/ledningssystem, med onödig formalism och ineffektiv utveckling. En hypotes är att detta är en följd av historiken och en feltolkning av vad ett verksamhetssystem är. Att utveckla sitt verksamhetssystem bör handla om att utifrån en genomtänkt systemsyn utveckla sin verksamhet på ett så effektivt sätt som möjligt. Då krävs en innovationskraft driven av kreativitet och en vilja att systematiskt bli bättre och bättre.
 

Ovanstående leder in på tre inledande teman i forskningen:
1. Vilken konsekvens får olika tolkningar av begreppet verksamhetssystem och vad är en konstruktiv tolkning när vi fokuserar att nå hållbara resultat och resultatförbättringar?

2. Vilken konsekvens får modellen som vägleder förändringsarbete och hur ser en modell ut som framgångsrikt kan vägleda förändring för hållbar framgång?

3. Hur används begreppet hållbarhet i organisationer idag och vilka konsekvenser får det? Vad skulle kunna vara en konstruktiv definition?
 

Forskningsmetoden kommer primärt att byggas av så kallad "Action Reflection", vilket innebär en kombination av observationer och reflektion kring faktiska initiativ för verksamhetsutveckling, intervjuer och datainsamling via workshops. Under workshoppar samlas data kring frågeställningar som fördjupar insikterna relaterat till det två huvudfrågorna. Forskningen kommer också att bedrivas genom så kallad hypotesdriven forskning. Vi testar olika arbetssätt i praktiken och samlar data för att utveckla arbetssätten.